Guillain–Barrés syndrom och snabbt tilltagande nervsymtom

Guillain–Barrés syndrom, GBS, är en ovanlig nervsjukdom där immunförsvaret angriper nerverna, ofta efter en infektion. Typiska symtom är svaghet, domningar och stickningar som börjar i fötter och ben och sprider sig uppåt under timmar, dagar eller några veckor. Försämringen pågår som längst ungefär fyra veckor, och många når en platå redan efter ett par veckor. Det är ett akut tillstånd som ska bedömas på sjukhus.^{1, 2, 3}

Jag har själv neuropati, och jag skriver de här texterna för att göra forskningen och vårdens råd lättare att förstå. Den här sidan handlar om något helt annat än den långsamma polyneuropati som många lever med, och därför kommer det viktigaste först.

Vad är Guillain–Barrés syndrom?

1177 beskriver GBS som en ovanlig form av polyneuropati, som uppstår när immunförsvaret angriper nerverna i samband med en infektion, till exempel i tarmarna eller luftvägarna. Även barn kan få sjukdomen. Neuroförbundet anger att cirka 1–2 av 100 000 personer insjuknar varje år, och att GBS är den vanligaste orsaken till akut polyneuropati i Sverige.^{1, 3}

Region Stockholms expertråd beskriver GBS som en akut inflammation i nervrötter och nerver, antingen i nervernas isolerande hölje (myelinet) eller i själva nervtrådarna. Karolinskas vårdprogram skriver att den demyeliniserande formen, AIDP, är den vanligaste och brukar ha ett mycket snabbt förlopp.^{6, 7}

Vilka symtom ger Guillain–Barrés syndrom?

Enligt Neuroförbundet börjar sjukdomen ofta med svaghet eller domningar i fötterna och underbenen. En internationell översikt från 2019 beskriver den klassiska formen som stickningar eller känselbortfall längst ut i armar och ben, samtidigt med eller följt av svaghet som börjar i benen och sedan når armarna.^{3, 8}

Expertrådet beskriver att svagheten så småningom oftast når händer och armar och kan påverka ansiktet, musklerna för att svälja och tala och i många fall även andningsmusklerna. Neuroförbundet skriver att cirka 20 procent får påverkan på andningen.^{3, 6}

Ungefär hälften får också påverkan på de autonoma nerverna, som styr sådant vi inte styr själva. Neuroförbundet nämner risk för allvarlig påverkan på hjärtrytm och blodtryck. Läkemedelsboken tar upp att reflexerna försvinner, att ungefär hälften får en förlamning i ansiktsmusklerna (facialispares) och att feber saknas.^{2, 3}

Smärta är vanligt. Översikten från 2019 beskriver att den kan sitta i musklerna, i nervrötterna eller vara nervsmärta. Den europeiska riktlinjen från 2023 skriver att smärtan kan komma när som helst, ibland innan svagheten märks, och kan vara svår.^{8, 9}

Hur snabbt går det?

Läkemedelsboken skriver att symtomen kan komma inom timmar, men också smygande över flera dagar upp till fyra veckor. Enligt amerikanska NINDS är de flesta som svagast inom de första två veckorna, och vid tredje veckan har 90 procent nått sitt sämsta läge. Neuroförbundet skriver att alla med GBS slutar försämras inom fyra veckor. Sedan kommer en platåfas och därefter en period av förbättring.^{2, 3, 10}

Varför är det så bråttom?

Det farliga är hur snabbt svagheten kan sprida sig. Översikten från 2019 beskriver att upp till 22 procent behöver hjälp av respirator under första veckan på sjukhus. Den skriver också att andningen behöver mätas regelbundet, eftersom alla som får svårt att andas inte känner sig andfådda.⁸

Expertrådet skriver att cirka 5 procent dör av sjukdomen, till följd av andningssvikt, att hjärta och cirkulation sviktar eller komplikationer av att ligga still länge. En kanadensisk översikt om polyneuropati från 2023 skriver att den som misstänks ha GBS ska till en akutmottagning för bedömning och eventuell inläggning. Jag skriver siffrorna för att visa varför man inte ska vänta och se, inte för att skrämma.^{6, 11}

Hur skiljer sig GBS från vanlig polyneuropati?

Den polyneuropati som de flesta med polyneuropati har är längdberoende: de längsta nerverna drabbas först. 1177 beskriver att den oftast börjar med domningar och stickningar i båda fötterna och att känseln gradvis blir sämre. Kunskapsstödet för vårdpersonal beskriver ett förlopp som sprider sig långsamt uppåt från fötterna, medan snabbt tilltagande, uppåtstigande svaghet och förlorade reflexer i stället talar för GBS.^{1, 5, 11}

Den kanadensiska översikten skriver att nervsjukdomar som utvecklas under dagar eller veckor ska remitteras skyndsamt till specialist. Vid vanlig, långsam polyneuropati är vårdcentralen första steget enligt 1177, och kunskapsstödet beskriver när remiss till neurolog behövs.^{1, 5, 11}

GBS och CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, är släkt. Den europeiska riktlinjen skriver att ungefär 5 procent av dem som först får diagnosen GBS senare visar sig ha snabbt insättande CIDP, och att det bara kan bekräftas om försämringen fortsätter minst åtta veckor efter debuten. CIDP har en egen artikel på sajten.⁹

En jämförelse, inte ett självtest

Tabellen är min egen förenkling. Den är inget självtest. Om du är osäker på om dina symtom förändras snabbt, sök vård i stället för att jämföra.

Kännetecken	Guillain–Barrés syndrom	Typisk kronisk polyneuropati
Förlopp	Timmar, dagar eller några veckor; som längst cirka fyra veckors försämring	Månader till år, ofta mycket långsamt
Var det börjar	Ofta i fötter och ben, sprider sig uppåt mot armar och ansikte	I båda fötterna, kryper långsamt uppåt
Svaghet	Tilltagande slapp förlamning, reflexerna försvinner	Oftast mest känselbesvär, eventuell svaghet längst ut
Andning, sväljning, puls och blodtryck	Kan påverkas och behöver övervakas	Brukar inte ingå i den typiska, långsamma bilden
Vart du vänder dig	Akut: akutmottagning och sjukhus	Vårdcentral, vid behov remiss till neurolog

Vad händer i vården?

Så här beskriver källorna vad som brukar hända. Exakt hur det blir avgör läkarna utifrån förloppet.

1. Bedömning på akutmottagningen. Läkaren undersöker styrka, känsel och reflexer. Expertrådet beskriver slappa förlamningar och svaga eller försvunna reflexer som typiska fynd.⁶
2. Ryggvätskeprov, lumbalpunktion. Läkemedelsboken beskriver ett förhöjt protein med normalt antal celler. Enligt översikten från 2019 är proteinet normalt hos 30–50 procent under första veckan, så ett normalt prov utesluter inte GBS tidigt.^{2, 8}
3. Nervmätning, neurografi (ENeG). Expertrådet skriver att nervmätningen tidigt bara kan visa lätta avvikelser trots stor svaghet, och att tydligare tecken kommer med tiden. Den europeiska riktlinjen råder att nervmätning görs för att stödja diagnosen.^{6, 9}
4. Övervakning. Översikten från 2019 beskriver att de autonoma funktionerna följs med EKG, puls, blodtryck och kontroll av tarm och blåsa. Svår andningspåverkan, stora svängningar i puls eller blodtryck, svårt att svälja eller snabb försämring är skäl till intensivvård. Den europeiska riktlinjen råder att andningsförmågan mäts regelbundet och att en poängskala används för att bedöma risken för att behöva respirator.^{8, 9}
5. Behandling med IVIg eller plasmaferes. Expertrådet skriver att immunglobulin som dropp (IVIg) och plasmaferes, där blodplasman byts ut, har likvärdig effekt, och att behandlingen främst hjälper under de första två veckorna men kan ges vecka tre och fyra om försämringen fortsätter. Riktlinjen rekommenderar starkt att behandlingen börjar så snart som möjligt hos den som inte kan gå utan hjälp.^{6, 9}
6. Rehabilitering. Neuroförbundet skriver att det ofta behövs en längre tids träning på rehabiliteringsavdelning eller hos fysioterapeut och arbetsterapeut efter sjukhustiden.³

Vad säger forskningen om behandlingarna?

En Cochrane-översikt från 2014 fann med måttlig tillförlitlighet att IVIg som sätts in inom två veckor påskyndar återhämtningen lika mycket som plasmaferes vid svår sjukdom, och att IVIg oftare kan genomföras. En Cochrane-översikt från 2017 fann att plasmaferes hos vuxna ger klart mer förbättring än enbart stödjande vård.^{12, 13}

Kortison hjälper däremot inte. En Cochrane-översikt från 2016 fann att kortison ensamt inte påskyndar återhämtningen eller påverkar hur det går på lång sikt, och den europeiska riktlinjen avråder från kortison vid GBS, allra tydligast från kortison i tablettform. Jag skriver medvetet inga doser, det är läkarnas sak.^{9, 14}

Finns det olika former?

Ja. Den vanligaste formen ger både svaghet och känselbesvär. Miller Fishers syndrom är en variant som i sin fulla form ger förlamning av ögonmusklerna, förlorade reflexer och ostadighet, och översikten från 2019 skriver att de flesta med den blir helt återställda inom sex månader. Expertrådet nämner också ovanligare regionala varianter, till exempel en som främst drabbar svalg, nacke och armar.^{6, 8}

Vad kan utlösa Guillain–Barrés syndrom?

Expertrådet skriver att två av tre har haft en infektion med virus eller bakterier fyra till sex veckor innan nervsymtomen började. Läkemedelsboken räknar upp exempel som magtarmbakterien Campylobacter jejuni, cytomegalovirus, Epstein–Barr-virus, influensa A, zikavirus och covid-19. NINDS skriver att GBS inte smittar och inte är ärftligt.^{2, 6, 10}

NINDS skriver att vissa vaccinationer i mycket sällsynta fall kan öka risken. Översikten från 2019 beskriver att studier av moderna influensavaccin tyder på ungefär ett extra fall per miljon vaccinationer. EU:s produktinformation för RSV-vaccinet Arexvy anger GBS som en mycket sällsynt biverkning. Enligt samma text visade en amerikansk observationsstudie av personer som var 65 år och äldre ungefär sju extra fall per miljon doser under 42 dagar efter vaccinationen. Den europeiska riktlinjen skriver att de flesta vaccin saknar bevisat samband med GBS och att nyttan av vaccination är större än den mycket lilla risken.^{8, 9, 10, 15}

Översikten från 2019 skriver att tidigare GBS inte är ett absolut hinder för vaccination och att nyttan ska vägas mot en liten risk. Att prata med en specialist kan vara bra om det gått mindre än ett år sedan GBS, eller om GBS kom strax efter samma vaccin tidigare.⁸

Hur går det efteråt?

Neuroförbundet skriver att de flesta blir friska inom några veckor eller månader, men att många har kvar besvär i flera år. Trots behandling har cirka hälften kvar symtom ett år efter insjuknandet. Expertrådet anger samma siffra för kvarstående svaghet eller känselbesvär. Läkemedelsboken anger i stället att upp till 20 procent har kvar besvär efter sjukdomen.^{2, 3, 6}

Trötthet och smärta är vanliga även efteråt. Översikten från 2019 beskriver trötthet hos 60–80 procent, oberoende av kvarstående svaghet, och svår smärta hos minst en tredjedel ett år efter insjuknandet. Den skriver också att förbättring kan fortsätta mer än fem år efter debuten. Den europeiska riktlinjen ger ett svagt stöd för vissa läkemedel mot smärtan, men har inte kunnat rekommendera något läkemedel mot tröttheten.^{8, 9}

Återfall är ovanliga. Översikten från 2019 anger att GBS kommer tillbaka hos 2–5 procent. Hos 6–10 procent blir det en ny försämring kort efter att behandlingen först har hjälpt. Den kallas behandlingsrelaterad fluktuation och är något annat än ett återfall.⁸

Det här är fortfarande osäkert

• Hur många som får bestående besvär. Neuroförbundet och expertrådet anger ungefär hälften efter ett år, Läkemedelsboken upp till 20 procent. Varför siffrorna skiljer sig har jag inte kunnat reda ut.^{2, 3, 6}
• Nya läkemedel prövas, men en översikt från 2025 skriver att IVIg och plasmaferes fortfarande är de enda immunbehandlingarna med bevisad effekt i akutskedet.¹⁶
• Uppskattningen för RSV-vaccinet bygger på en observationsstudie, och siffran gäller ett bestämt vaccin och personer som var 65 år och äldre.¹⁵
• Hur vanlig tröttheten efteråt är. Översikten från 2019 anger 60–80 procent, den europeiska riktlinjen 38–86 procent.^{8, 9}
• Tabellen är min egen förenkling och har inte granskats av neurolog ännu.

Frågor att ta med

För dig som är närstående, eller som själv har kommit hem från sjukhuset:

• Hur följer ni andningen, sväljningen, pulsen och blodtrycket, och vad gör ni om något ändras?
• Vilka undersökningar har gjorts, och vad visade ryggvätskeprovet och nervmätningen?
• Vilken behandling ges, och hur vet vi om den hjälper?
• Vad ska jag höra av mig om efter utskrivningen, och till vem?
• Hur ser planen för rehabilitering ut, med fysioterapeut och arbetsterapeut?
• Vad kan jag göra åt trötthet och smärta som finns kvar?
• Vad gäller för mig inför kommande vaccinationer?

Jag är inte läkare. Jag har skrivit det här utifrån publicerad forskning och riktlinjer, och för att hjälpa dig förbereda frågor inför din egen vård.

Källor

1. 1177. Polyneuropati, en sjukdom i flera nerver. Redaktör Ingela Andersson; granskare Anna Edelvik Tranberg, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Senast uppdaterad 2024-09-25. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/nerver/polyneuropati-en-sjukdom-i-flera-nerver/
2. Säflund M. Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (AIDP/GBS). I: Allmän neurologi. Läkemedelsboken, 2024-12-10. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/nervsystemets-sjukdomar/allman-neurologi/akut-inflammatorisk-demyeliniserande-polyneuropati/
3. Neuroförbundet. GBS – Guillain-Barrés syndrom. Sakkunnig: Rayomand Press, neurolog och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset. Uppdaterad 2024-08-30. https://neuro.se/diagnoser/gbs-guillain-barres-syndrom/
4. 1177. Sök vård på rätt mottagning. Senast uppdaterad 2024-02-20. https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/sok-vard-pa-ratt-mottagning/
5. 1177 för vårdpersonal. Polyneuropati. Kliniskt kunskapsstöd, Nationellt programområde nervsystemets sjukdomar. Godkänt 2021-01-25. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/polyneuropati/
6. Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen för nervsystemets sjukdomar. Behandling av Guillain-Barrés syndrom. Janusinfo, expertrådsutlåtande. Senast ändrad 2025-11-20. https://janusinfo.se/behandling/expertradsutlatanden/neurologiskasjukdomar/neurologiskasjukdomar/behandlingavguillainbarressyndrom.5.601613601689513553448397.html
7. Press R. Polyneuropati. Vårdprogram för slutenvård. Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, senaste revision december 2023 (publicerad på snema.se). https://www.snema.se/dokument_files/Polyneuropati%20Karolinska%202023v2.pdf
8. Leonhard SE, Mandarakas MR, Gondim FAA, Bateman K, Ferreira MLB, Cornblath DR, m.fl. Diagnosis and management of Guillain–Barré syndrome in ten steps. Nature Reviews Neurology 2019;15(11):671–683. doi:10.1038/s41582-019-0250-9. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6821638/
9. van Doorn PA, Van den Bergh PYK, Hadden RDM, Avau B, Vankrunkelsven P, Attarian S, m.fl. European Academy of Neurology/Peripheral Nerve Society Guideline on diagnosis and treatment of Guillain–Barré syndrome. European Journal of Neurology 2023;30(12):3646–3674. doi:10.1111/ene.16073. Publicerad samtidigt i Journal of the Peripheral Nervous System (doi:10.1111/jns.12594). https://doi.org/10.1111/ene.16073
10. National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS). Guillain-Barré Syndrome. Senast granskad 2026-03-13. https://www.ninds.nih.gov/health-information/disorders/guillain-barre-syndrome
11. Mirian A, Aljohani Z, Grushka D, Florendo-Cumbermack A. Diagnosis and management of patients with polyneuropathy. CMAJ 2023;195(6):E227–E233. doi:10.1503/cmaj.220936. https://www.cmaj.ca/content/195/6/E227
12. Hughes RAC, Swan AV, van Doorn PA. Intravenous immunoglobulin for Guillain-Barré syndrome. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, CD002063.pub6. Publicerad 2014-09-19. https://www.cochrane.org/evidence/CD002063_intravenous-immunoglobulin-guillain-barre-syndrome
13. Chevret S, Hughes RAC, Annane D. Plasma exchange for Guillain-Barré syndrome. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017, CD001798.pub3. Publicerad 2017-02-27. https://www.cochrane.org/evidence/CD001798_plasma-exchange-guillain-barre-syndrome
14. Hughes RAC, Brassington R, Gunn AA, van Doorn PA. Corticosteroids for Guillain-Barré syndrome. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016, CD001446.pub5. Publicerad 2016-10-24. https://www.cochrane.org/evidence/CD001446_corticosteroids-guillain-barre-syndrome
15. European Medicines Agency (EMA). Arexvy – produktinformation (produktresumé och bipacksedel, svensk version), avsnitt 4.8 Biverkningar. EPAR. Hämtad 2026-09-26. https://www.ema.europa.eu/sv/documents/product-information/arexvy-epar-product-information_sv.pdf
16. Wiegers EJA, Jacobs BC. New insights in the immune treatment of Guillain–Barré syndrome. Current Opinion in Neurology 2025;38(5):471–477. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12419018/

Källorna kontrollerade 26 september 2026.