Axonal och demyeliniserande polyneuropati: förstå orden i svaret

Axonal och demyeliniserande polyneuropati är två ord för var i nervtråden skadan sitter. Axonal betyder att själva nervtråden, axonet, är skadad eller har gått förlorad. Demyeliniserande betyder att det isolerande lagret runt nervtråden, myelinet, är skadat. Vid en neurografi syns axonal skada främst som lägre svar, amplitud, och demyeliniserande skada främst som långsammare ledning. Mönstret hjälper läkaren att ringa in möjliga orsaker, men det avgör inte ensamt vad polyneuropatin beror på.^{1, 2}

Jag har själv neuropati, och svaren från en neurofysiologisk undersökning är fulla av ord som är lätta att missförstå när man läser dem på egen hand. Den här sidan är en enkel ordlista till svaret, så att du kan ta med bättre frågor till läkaren som bestämde att du skulle undersökas.

Vad betyder axonal och demyeliniserande?

En nervtråd har två huvuddelar. Axonet är den långa, tunna utlöparen från nervcellen som leder signalen. Många axon är omslutna av myelin. Socialstyrelsens kunskapsdatabas beskriver myelinet som det fettrika isoleringsskiktet runt nervtrådarna, och demyelinisering som att det skiktet bryts ner.²

Själv tänker jag på en elkabel: axonet är koppartråden och myelinet är plasthöljet. Om trådar går av eller saknas kommer mindre signal fram. Om höljet är skadat kommer signalen fortfarande fram, men långsammare, eller så fastnar den på det skadade stället. Den bilden är min egen förenkling, inte en medicinsk definition.

Karolinska Universitetssjukhuset skriver att elektroneurografi mäter ledningsförmågan och antalet ledande nervfibrer, axon, i de perifera nerverna. Varianterna av polyneuropati som kan diagnostiseras är enligt sjukhuset demyeliniserande, axonal, blandad, motorisk och sensorisk typ.⁵

Axonal eller demyeliniserande polyneuropati: orden i neurografisvaret

Vid en neurografi, som också kallas elektroneurografi eller ENeG, får du svaga elektriska stötar, och man registrerar hur en muskel eller nerv svarar. 1177 beskriver att man mäter hur snabbt och effektivt signalerna färdas genom nerverna. Ibland görs också en EMG, där läkaren för in en tunn nål i musklerna som ska undersökas. Tabellen visar de mått du oftast ser i ett svar.^{3, 6}

Ord i svaret	Vad det mäter	Typiskt vid axonal skada	Typiskt vid demyeliniserande skada
Amplitud	Hur stort svaret är, ett ungefärligt mått på hur många nervtrådar som leder	Sänkt	Kan vara normal, eller sänkt om signalen blockeras eller nervtrådar också går förlorade
Nervledningshastighet	Hur fort signalen går, i meter per sekund	Nästan normal	Tydligt sänkt
Distal latens	Tiden från stöten till att muskelsvaret börjar, längst ut på nerven	Nära normal	Förlängd
F-svar (F-våg)	Ett svar som går upp mot ryggmärgen och tillbaka, alltså hela nervens längd	Räknas inte som ett typiskt tecken	Förlängt eller saknas
Ledningsblock (konduktionsblock)	Om många nervtrådar inte leder signalen förbi en kort sträcka av nerven	Förväntas inte	Kan finnas, särskilt vid förvärvade former
Temporal dispersion	Om signalerna kommer utspridda i tid, eftersom vissa nervtrådar leder långsammare än andra	Förväntas inte	Kan finnas, särskilt vid förvärvade former

Karolinskas vårdprogram för polyneuropati sammanfattar det så här: förlångsammad nervledningshastighet kan bekräfta en demyeliniserande polyneuropati, och sänkta amplituder en axonal. NetdoktorPro skriver att ledningshastigheten är nästan normal vid axonala neuropatier men starkt nedsatt vid demyeliniserande.^{1, 7}

Janusinfo räknar i sin text om CIDP upp förlängda eller frånvarande F-svar, förlängda distala latenser, långsammare ledningshastighet och ledningsblock som tecken på demyelinisering, ibland tillsammans med en följdskada på axonen.⁸

En praktisk detalj: 1177 skriver att det är bra om händer och fötter är varma under undersökningen och att du inte ska använda hudkräm på de ställen som ska undersökas.⁶

Andra ord som kan stå i svaret

• Sensorisk, motorisk eller sensorimotorisk: om nerverna för känsel, för rörelse eller båda är påverkade. Vid motoriska nerver registreras muskelsvaret, vid sensoriska nerver nervsvaret.⁵
• Längdberoende eller distal symmetrisk: förändringarna är störst längst ut, oftast i fötterna. Läkemedelsboken beskriver den vanligaste bilden som symmetrisk och distal, där benen vanligtvis drabbas först och symtomen sedan sprider sig från fötterna uppåt.⁴
• Blandad: drag av både axonal och demyeliniserande skada. Socialstyrelsen använder till exempel ordet blandform om en ärftlig variant med både demyelinisering och axonskada.^{5, 11}
• Jämn eller ojämn förlångsamning: ojämn förlångsamning gör att signalerna kommer utspridda i tid. Vid ärftliga demyeliniserande polyneuropatier saknas oftast ledningsblock och temporal dispersion, som talar mer för en förvärvad orsak. Det finns undantag, till exempel vid en av de X-bundna formerna av Charcot-Marie-Tooths sjukdom.^{10, 12}

Varför bilden ofta är blandad

De två typerna av skada håller sig inte alltid isär. När en demyeliniserande neuropati fortskrider kan det också uppstå en lindrig axonal skada. Vid CIDP är skador på axonen vanliga, troligen som en följd av den inflammatoriska skadan på myelinet.^{10, 13}

Därför kan det stå ”huvudsakligen axonal” eller ”övervägande demyeliniserande” i svaret. Såvitt jag förstår betyder sådana ord något, och det är rimligt att fråga vad de innebär för just dig.

Vad mönstret kan peka på

Mönstret gör vissa orsaker mer eller mindre sannolika. Det är ingen diagnos. Karolinskas vårdprogram beskriver att diabetes anses ge en skada i axonen, via skador på de blodkärl som försörjer nerverna, och att brist på flera B-vitaminer, bland dem B12, ger en axonal polyneuropati. 1177 nämner också att nerverna kan skadas om man har druckit mycket alkohol under lång tid, och att vissa cytostatika kan ge polyneuropati.^{1, 3}

Demyeliniserande mönster pekar mot en annan, kortare lista. Där finns Guillain-Barrés syndrom, som Läkemedelsboken också kallar akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati och där angreppet kan ge demyelinisering eller axonal påverkan, vidare CIDP, ärftliga former som Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 och polyneuropati kopplad till ett avvikande protein i blodet, en så kallad M-komponent. Om M-komponenten är av IgM-typ ska man enligt den svenska konsensusen testa för antikroppar mot MAG.^{1, 9, 14, 15}

Vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1 visar neurografin enligt Socialstyrelsen låga nervledningshastigheter, under 38 meter per sekund, medan typ 2 är en axonal form.¹¹

Betyder demyeliniserande att jag har CIDP?

Nej, inte i sig. Socialstyrelsen skriver att diagnosen CIDP grundas på hur symtomen har kommit, smygande eller i skov, i kombination med neurofysiologiska och kliniska undersökningar och provsvar, och att ett antal fastställda kriterier måste vara uppfyllda. Myndigheten skriver också att personer med diabetes ibland felaktigt kan få diagnosen CIDP, eftersom de kan ha CIDP-liknande fynd vid en ENeG utan att ha sjukdomen.²

Den europeiska riktlinjen från EAN och PNS, som den svenska konsensusen om CIDP bygger på, skriver att feldiagnoser är vanliga, och att en del personer som uppfyller kriterierna trots korrekt tolkade undersökningar ändå inte har CIDP. I en studie av 59 personer som remitterats med diagnosen CIDP uppfyllde 47 procent inte minimikraven för diagnosen. En av de vanliga felkällorna var en för generös tolkning av neurofysiologiska tecken på demyelinisering.^{9, 16, 17}

Läkemedelsboken anger en övervägande demyeliniserande neuropati som ett skäl för remiss till neurolog. För mig säger det att ordet är en anledning att titta noga, inte en diagnos i sig.⁴

Kan svaret vara normalt trots att jag har polyneuropati?

Ja. NetdoktorPro skriver att påverkan på de tunna nervtrådarna inte fångas av enbart ENeG och EMG. 1177 skriver att de tunna nervtrådarna, som leder värme och kyla, ibland kan testas med kvantitativ känselundersökning, och Karolinskas vårdprogram skriver att normal ENeG tillsammans med förhöjda trösklar för värme och kyla i händer och fötter talar för fintrådsneuropati. Mer om det finns i min artikel om neuropati trots normal ENeG eller EMG.^{1, 3, 7}

Tidpunkten spelar också roll. Vid Guillain-Barrés syndrom kan en undersökning som görs under de första, ungefär tre, veckorna ännu sakna en del av de typiska förändringarna.¹⁸

Säger axonal eller demyeliniserande något om hur det går för mig?

Jag har inte hittat någon källa som förutsäger hur det går för en enskild person utifrån ett enda ord i svaret, och jag skulle vara försiktig med den som gör det. Orsaken, hur länge skadan har pågått och om orsaken går att behandla spelar in.

Forskning om nervskador beskriver i allmänhet att axon växer ut ungefär en millimeter per dygn, medan den lindrigaste typen av skada, där främst myelinet påverkas, kan gå över på dagar till veckor. De siffrorna gäller skador på enskilda nerver, till exempel efter olyckor eller tryck, inte polyneuropati, och går inte att överföra direkt till ditt svar.¹⁹

Vem tolkar svaret, och vad kan du fråga?

Svaret får du av den läkare som bestämde att du skulle undersökas. Ofta är det din vårdcentral, eftersom den första delen av utredningen av polyneuropati görs i primärvården, och vid behov remitteras du vidare till neurolog. Karolinskas vårdprogram skriver att grunden för diagnosen är sjukhistorien och den kliniska neurologiska undersökningen.^{1, 4, 6}

De här frågorna kan vara till hjälp vid nästa besök:

• Är min polyneuropati huvudsakligen axonal, demyeliniserande eller blandad?
• Är det känselnerverna, rörelsenerverna eller båda som är påverkade?
• Är mönstret längdberoende, med början i fötterna?
• Fanns det tecken på ledningsblock eller ojämn förlångsamning, och vad kan de tyda på?
• Ändrar mönstret vilka orsaker ni letar efter, eller vilka fler undersökningar jag behöver?
• Kan det vara värt att göra om undersökningen senare, och i så fall varför?

Jag är inte läkare. Jag har skrivit det här utifrån publicerad forskning och vägledning, och för att hjälpa dig förbereda frågor inför din egen vård.

Källor

1. Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Press R). Polyneuropati – vårdprogram för slutenvård. Senaste revision oktober 2021. Publicerad på snema.se. https://www.snema.se/dokument_files/Polyneuropati.pdf
2. Socialstyrelsen, kunskapsdatabasen om sällsynta hälsotillstånd. Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. Senast reviderad 27 juni 2023, senast uppdaterad 8 maj 2026. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/kronisk-inflammatorisk-demyeliniserande-polyneuropati/
3. 1177. Polyneuropati – en sjukdom i flera nerver. Senast uppdaterad 25 september 2024. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/nerver/polyneuropati-en-sjukdom-i-flera-nerver/
4. Säflund M. Polyneuropati. Läkemedelsboken, Läkemedelsverket. Uppdaterad 10 december 2024. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/nervsystemets-sjukdomar/allman-neurologi/polyneuropati/
5. Karolinska Universitetssjukhuset. Elektroneurografi. Uppdaterad 11 mars 2026. https://www.karolinska.se/vard/tema/tema-hjarta-karl-och-neuro/neurofysiologi/neurofysiologi/elektroneurogarfi/
6. 1177. Undersökningar av nerverna och musklerna. Senast uppdaterad 22 oktober 2025. https://www.1177.se/undersokning-behandling/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/matningar/undersokningar-av-nerverna-och-musklerna/
7. Nager A. Perifera neuropatier. NetdoktorPro. Uppdaterad 13 december 2023. https://www.netdoktorpro.se/neurologi/medicinska-oversikter/perifera-neuropatier/
8. Janusinfo, Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för nervsystemets sjukdomar. Behandling av kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. Datum anges inte på sidan. https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/nervsystemetssjukdomar/nervsystemetssjukdomar/behandlingavkroniskinflammatoriskdemyeliniserandepolyneuropati.5.4214a99116fec5fc1141bba7.html
9. Press R, Feresiadou A, Svenningsson A, Widefalk J, Wasling P. CIDP – nationellt konsensus om diagnostik och behandling från SNEMA 2023. SNEMA, 2023. https://www.snema.se/dokument_files/CIDP%20konsensus%20Diagnostik%20och%20behandling_2023.pdf
10. Novello BJ, Pobre T. Electrodiagnostic Evaluation of Peripheral Neuropathy. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; last update 30 January 2023. NBK563169. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK563169/
11. Socialstyrelsen, kunskapsdatabasen om sällsynta hälsotillstånd. Charcot-Marie-Tooths sjukdom – en översikt. Senast reviderad 10 december 2020, senast uppdaterad 14 februari 2026. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/charcot-marie-tooths-sjukdom-en-oversikt/
12. Nagappa M, Sharma S, Taly AB. Charcot-Marie-Tooth Disease. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; last update 22 June 2024. NBK562163. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK562163/
13. Gogia B, Rocha Cabrero F, Khan Suheb MZ, Lui F, Rai PK. Chronic Inflammatory Demyelinating Polyradiculoneuropathy. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; last update 4 March 2024. NBK563249. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK563249/
14. Säflund M. Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. Läkemedelsboken, Läkemedelsverket. Uppdaterad 10 december 2024. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/nervsystemets-sjukdomar/allman-neurologi/akut-inflammatorisk-demyeliniserande-polyneuropati/
15. Socialstyrelsen, kunskapsdatabasen om sällsynta hälsotillstånd. Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 1. Senast reviderad 6 december 2020, senast uppdaterad 14 februari 2026. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/charcot-marie-tooths-sjukdom-typ-1/
16. Van den Bergh PYK, van Doorn PA, Hadden RDM, et al. European Academy of Neurology/Peripheral Nerve Society guideline on diagnosis and treatment of chronic inflammatory demyelinating polyradiculoneuropathy: Report of a joint Task Force – Second revision. Eur J Neurol 2021;28(11):3556–3583. doi:10.1111/ene.14959. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ene.14959
17. Allen JA, Lewis RA. CIDP diagnostic pitfalls and perception of treatment benefit. Neurology 2015;85(6):498–504. doi:10.1212/WNL.0000000000001833. https://www.neurology.org/doi/10.1212/WNL.0000000000001833
18. Huynh R, Rocha Cabrero F. Electrodiagnostic Evaluation of Acute Inflammatory Demyelinating Polyneuropathy. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; last update 26 September 2022. NBK562217. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK562217/
19. Nadi M, Dabbas W, Das JM. Peripheral Nerve Injury. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; last update 15 February 2026. NBK549848. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK549848/

Källorna kontrollerades 25 september 2026.